En alldeles yrvaken Viola fattar inte vad som händer när vi kommer sjungandes med bricka med presenter, frukost och tända ljus. Men att öppna presenter och leka med ballonger var väldigt roligt. Men tyvärr ville hon inte äta den medhavda frukosten (och eftersom jag fick veta att i princip alla barnen på dagis hade fått kräksjuka) så anade jag att en kräksjuka nog skulle slå till. När paketen var öppna och den första stunden av förvåning och bus lagt sig blev hon så rysligt hängig och poff så kräkte hon ner sängen. Så tyvärr fick inte Viola den tredje presenten hon skulle fått idag: att se Mora träsk med Emma och sedan få några cd-skivor med dem till den cd-spelare hon fick av oss. Men nu hoppas jag att en vän kan hjälpa mig att köpa det då moraträsk har show i Karlshamn imorgon.Och givetvis blir helgens planer inställda. Vi måste tänka på 48 timmars reglerna så att vi inte smittar andra. Tyvärr får väl vi andra här hemma räkna med att bli sjuka eftersom Viola kräktes över hela bordet vid lunch när vi satt och åt. Det var sista gången hon kräktes idag och inga synbara droppar träffade vår mat, men vi vet ju att luften blir full av dessa otäcka små virus och att man i princip kan andas in dem. URK!
En trött Viola här på kvällen! Hon har varit väldigt pigg mellan de 5 kräktillfällena och lekt och stojat som om inget har hänt. Jag tror inte det är den vanliga vinterkräksjukan utan någon mildare form av maginfluensa, men kanske får ta tillbaka det om vi blir sjuka. Förra året så kräktes Viola två gånger och det var allt, men Björn och jag blev så rysligt dåliga. Jag är i alla fall mest orolig för Malva, för det har varit kämpigt med hennes vikt och hon kämpar för att gå upp, det finns helt klart en hunger och ett behov av att äta mycket. Hennes kropp verkar vilja behöva ta igen det hon missade vid vår dunderförkylning. Så det vore verkligen hemskt om hon fick maginfluensa och vi har gjort vårt yttersta för att de ska ha så lite kontakt som möjligt idag.I alla fall så är det helt otroligt att det gått 2 år sedan vår underbara tjej kom till oss. Hon var så efterlängtad och efter en långdragen förlossning var vi så otroligt lyckliga och tacksamma att vi fått henne. Och vi är fortfarande så tacksamma att vi får vara med på Violas resa genom livet. Och ni ska bara veta att vi är så stolta. Hon lär sig så mycket och är så klok och är en väldigt fin och stolt storasyster! Björn vill dock tillägga att hon har fått både sin mammas och sin pappas samlade envishet, så vi tror att hon om hon bara vill så kommer hon lyckas stort i livet! :-)
