Är retro inne?

Ibland är det tufft att vara retro. Att det är inne, och frågan är om jag varit inne idag. Retro är det i alla fall.

Ni förstår, efter dagis idag, som idag var riktigt skojigt, så åkte mamma och pappa och skickade iväg den vagnen som jag haft innan. De var inte helt nöjda med vagnen och hade hittat ett nytt alternativ. Mamma och pappa kan vara ganska duktiga samlare men vagnar kan man visst ha för många utav. Så de la ut en annons och redan efter 40 minuter var den i princip såld. Det gjorde att mina kära föräldrar blev alldeles överumplade. Så de fick hastigt beställa vagn och skicka iväg den sålda. Så vad fanns då för mig att åka i? En dubbelvagn med plats för mig och mitt småssyskon som inte kommit ut än. Och ja, sedan finns ju den mycket häftiga retro-vagnen...

Vet ni vilka som åkt i den här? Pappa och mina fastrar och även kusin R. Den är från det tidiga 70-talet i brun manchester och senapsgul galon inuti. Och en turkos, brun och gulblommig dyna till. Allt är visst i original.

Så idag var den ute och luftades på stan. Vi mötte upp Faster värst och förvarnade om vrålåket. Faster tyckte jag skulle leta reda på lite matchande kläder till så det blir som pricken över i:et. Mamma tycker att den är väldigt fin och att den glittrade fint i solen... Men försiktig får man vara. Kanske det finns framtida släktingar som ska kunna åka en tur i den i framtiden?

Mitt nya gips och dagisstart

Hej hej!

Här är jag och hälsar på mormor och visar upp mitt nya gips. Det är en gipsskena med förband runt och den sitter mycket bättre. Jag kan hålla saker och lyfta armen trots gipset. Och vet ni vad? Jag kan ta mig upp på gunghästen av bara envishet och gunga trots gipset.

Jag får dock ha kläder som är rymliga i ärmen så jag tackar att det är rätt årstid så jag kan ha kortärmat och slipper beskymra mig om jackor och sådant.

Men nu inför dagis så var det lite svårt att prova jackor, så mamma och jag får vänta lite med det. Men vi började inskolningen i måndags. Där var E och Leon. Jätteroligt med kompisar. Där fanns massor av leksaker som jag inte har hemma så det är riktigt spännande. Och gunghästar då... Mamma och pappa gömde nämligen min gunghäst för att jag inte skulle frestas av något som jag inte skulle ta mig upp på. Men jag visade dem på dagis att jag visst kan!

Och om ni inte visste så är jag den om är mest morgonpigg av alla. Så här kommer en bild på mig när jag precis kommit ur sängen. Då hämtar jag min krokodil som klapprar när man drar den över golvet. Mamma och pappa uppskattar inte ljudet vid 06.00, men deras väckarklockor verkar ju inte fungera så någon måste ju väcka de där sömntutorna...

Ja, okej då, jag ser inte jättepigg ut heller, men varför ligga kvar i sängen mer än nödvändigt?

Skrivet av Viola 12 augusti 2009 klockan 23:22

Söndagen började bra... men slutade på akuten

Söndagen började bra. Jag fick leka med gaffeln till lunch....

Ni skulle bara veta hur gärna jag vill ha bestik när jag ska äta. Eller egentligen behöver jag inte äta med dem. Man kan ju göra annat som ni ser på bilden. Dock är gaffel min favorit. Jag "hugger" gärna min mat, så att jag är säker på att den är död och inte rymmer. Sedan skrattar jag belåtet när jag fångat maten och äter upp den.

Efter lunchen åkte vi till Noel med familj och där var även Leon med sin familj. Vi hade jättetrevligt och innan det blev dags för bad stod vi och såg avundsjukt på de äldre killarna som fick bada. Leon och Noel badade sen med sina pappor och jag fick snällt titta på. Så är det när man har gips.

Men tyvärr slutade inte söndagen så bra som den börjat. På kvällen fick jag sååå rysligt ont i min gipsade arm efter ha snubblat över en leksak hemma och slog i gipset när jag föll. Efter att mamma pratat med sjukrådgivningen fick vi rådet att åka till akuten och där fick mamma och pappa veta att om man slår i gipset ska man alltid åka in och titta till att frakturen är i okej skick. Men tyvärr hade gipset inte suttit helt bra om vi förstod läkaren rätt och frakturen hade förvärrats så jag, mamma och pappa blev inskrivna i väntan på operation.

Halv två på natten fick jag äta för sista gången innan operationen och vi fick ett barnrum på akuten att sova i och på morgonen började förberedelserna för operation. Vid tio-tiden fick jag smärtstillande, byta om till sjukhuskläder och vi fick en genomgång av vad som skulle hända. Straxt innan elva var vi uppe på operation och alla var snälla men jag blev väldigt rädd och ledsen när jag skulle sövas. Efter operationen vaknade jag i ett annat rum där mamma och pappa kom rusande och jag fick sedan ligga och småslumra i mammas famn i ett par timmar. Operationen har gått bra och man opererade in ett par "stift" i frakturen och låst den. Stiften sticker ut genom huden och sedan har jag en gipsad skena över hela armen och sedan förband på det. Ett lite tjusigare gips än innan och stabilare. Mamma ska ordna bild när jag orkar ställa upp på bild.

Gipset och stiften ska sitta i minst 3-3,5 vecka och sedan ska jag röntgas och därefter blir det operation igen för att ta ut stiften.

När vi blev inskrivna på akuten så trodde inte mamma och pappa att det var så allvarligt, jag piggnade till efter Alvedon och mamma tyckte att hon kanske var i fånigaste laget och trodde att vi skulle bli hemskickna. Så mamma och pappa hade lite mat till mig med sig men inga leksaker. Så den snälla personalen på akuten gav mig en nalle. Och från operationsavdelningen fick jag ett diplom som ska in i mitt första album. Där står det att jag varit duktig! Och vilka sköterskor och läkare som tog hand om mig...

Gipsad

Hej allihopa! Nu tänkte jag komma med lite tråkiga nyheter men jag mår under omständigheterna bra. Efter ett fall i trädgården där jag föll väldigt olyckligt och bröt armen så är jag nu gipsad i tre veckor.

Det var i går det hände, när farmor och farfar var på besök och farmor fick följa med in till akuten. Det var tur att mamma och jag fick sällskap av farmor för vi var många timmar på akuten och två vändor på röntgen. Så nu ska jag ha gipset i 3 veckor och därefter ska jag förhoppningsvis vara bra igen.

Jag har fortfarande ont och tycker inte om "klumpen" till arm jag bär runt på men vid lunch idag vågade jag gå med armen hängande fritt. Jag har tagit hjälp av fötterna ibland såsom ni ser på bilden. Jag försöker öppna ett stelt armband med hjälp av foten.

Idag var mamma, pappa och jag och hälsade på E en liten stund och det var då jag vågade gå runt och försökte leka. Och sedan dess har jag lekt lite hemma också men vill mest bli buren. Sedan var vi och köpte mig lite tröjor som jag kan ha till gipset, det ska vara lätt att ta av och ta på med gipset.

Lite foton serveras här

Märks det att pappa har semester? Och att mamma är gravid och orkar ingenting? Ingen hjälp har jag fått med min blogg, men idag så skrivs det lite i alla fall. Det har hänt en hel del sedan mamma, pappa och jag gick ut med en näbbmus mitt natten.

Något som mamma tycker att jag ska erkänna är att jag lär mig saker i ett rasande tempo. De är rent av avundsjuka på denna kunskapstörst. Jag dansar förstår ni. Och gärna i bilen, där jag gungar åt sidorna i takt med musiken och rör armarna, precis som man dansar. Och bara för någon dag sedan råkade mamma digga lite, så att det nästan såg ut som man headbangar eller nickar. Och vips så är det ett av mina nya dansmoves. Jag kan också göra "givemefive" och pussas. Jag kan hämta skorna om mamma eller pappa ber om det och jag lyfter en fot i taget när skorna ska av. Och detta är bara lite som hänt den sista tiden. Pappa undrar vad mer jag ska lära mig för han tycker det går så fort....

På 15 månader så jag vuxit så mycket. Från storlek 56 som då var ganska rymligt till storlek 86 som sitter väldigt bra men ledigt. Mamma trodde inte att jag kunde ha den rosamönstrade pyjamasen för det såg ut att vara till ett så stort och långt barn. Men jag har vuxit... Mamma har i alla fall plockat fram mina gamla kläder och därav denna jämförelsen... Så mitt lillasyskon kan nog använda den lilla pyjamasen sen..

Och apropådet där med lärande. Jag lär mig även saker som jag inte får eller bör göra. Jag har upptäckt hur man klättrar i soffan. Så här är jag tagen på bar gärning.

Man knuffar ner en kudde så vips så är man uppe...

Ta-dah!

Vad har annars hänt. Vi har haft en del besök och själva varit på besök hos andra. Men eftersom pappa har semester så försöker vi alla hjälpas åt i trädgården. Vi har rivt ett skjul (jag tittade på) och nu bygger pappa en bod. Och jag hjälper till att skjuta på säckakärran för att skjutsa stenplattor till grunden. Sedan har vi ordnat i lite rabatter och jag hjälper till med att lägga grus i allt. Tex i jorden, i munnen, i vattenkannan, i väskor, ja som sagt överallt.

Men här är i alla fall bilder från när Ella med föräldrar kom förbi en kväll. Det var väldigt trevligt att ses och jag och Ella busade runt allt vi orkade. Och hade diskussioner i gungan...

Ja, vad säger du? Ska vi ställa till med lite bus?

Och vi åt lite. Eller mest våra föräldrar, för vi kunde inte sitta still. Här är i alla fall en bild där vi sitter still....

I bakgrunden syns det vart det rivna skjulet var. Och man kan se att huset både varit blått och gult. Visst är den rosagråa eller vad det nu är finare!

Räddningsaktion

I går kväll när jag låg och sov i mitt rum så tittade mamma och pappa på en film på tv. Och de hörde plötsligt ett väldigt oväsen på nedervåningen och gick ner. Och katten Smilla satt i mammas och pappas sovrum och nosade vid byrårerna. Pappa tittade noggrant så det inte var något djur där, och de antog att Smilla käkat upp vad det nu var hon hade hittat.

Efter att filmen tagit slut vaknade jag alldeles lämpligt och visade att jag var envis. Så envis att jag fick sova hos mamma och pappa. Medan vi alla ligger där i sängen tycker sig pappa höra ett prassel och frågar mamma om hon hörde det. Ja sa mamma men hon visste inte vad det var. Mamma låg sedan och funderade på om katten tagit in en mus som skulle krypa upp i sängen. Hon tände och tittade runt i rummet. Men inget. Jag förstod inte vad som var på gång och försökte somna om.

Mamma släckte igen och det var tyst en liten stund till vi hörde "krafs, krafs, krafs..." Nä, nu var det bestämt något i rummet. Pappa tog fram ficklampan, vi tände och pappa började kika bakom byrån och plötsligt sprang det fram en liten mus från mammas byrå med kläder. Pappa försökte hitta den skyldiga katten, men hon var visst på jakt efter nytt käk så pappa fick hitta något att fånga in den lilla stackaren i. Efter en bra stund fångades den lilla musen, som visade sig vara en näbbmus, in och vi gick alla tre ut i mörka natten för att släppa ut den i frihet. Där tomten tar slut öppnade pappa burken som musen blivit infångad i och sedan släppte han ut musen. Piiiiiip lät det när den sprang vidare bland gräs och löv. Var det måhända ett tack?

Runt midnatt kunde vi äntligen gå och lägga oss igen, och frågan är om musen överlever länge. Men musen fick i alla fall en andra chans...

Skrivet av Viola 29 juni 2009 klockan 07:47

Bada är toppen!

Igår var farmor och farfar här och hälsade på. Vi åt lite och sedan lekte farmor och jag i sandlådan. Efter de hade gått var mamma, pappa och jag ute och gick en stund. Då var det svalt och skönt ute.

Och idag har vi tagit det väldigt lugnt. Mamma har känt sig lite hängig, och fått ont i höfterna. Hon säger att det är så när jag ska få lillasyskon, och att jag inte kan bli buren lika mycket som innan. Men struntar jag i, jag är ju allra envisast här hemma!

Men framåt kvällen så fick jag bada en stund. Det är väldigt roligt och jag skvätter med vatten och "steppar" runt i poolen och skrattar.

Hej Sonja, vill du hoppa ner och bada med mig?

Men Sonja ville inte bada utan sprang iväg. Jag stod länge och skrek åt henne. En badkruka är vad katten Sonja är.

Sedan såg jag något som varken mamma eller pappa förstod var intressant. Men Tittaaaa! Skrek jag! Visst syns det på bilden!