I lördags var det den årliga gatufesten på vår gata! En riktigt trevlig tradition som vi kommer sakna. I år startade den med Grannfejden, en tävling med deltävlingar såsom pilkastning, pilbåge, hästskokastning, golf, spika in spik på kortast antal slag, kasta tennisbollar i en skottkärra och de ska stanna däri (den var riktigt svår). Som en knorr på det hela skulle man gissa vilket hus som vann de olika delmomenten.
Årets festarrangörer tog oss alla runt på de olika stationerna för att förklara reglerna.
Sedan tävlade vi. Skottkärre-stationen gick inte bra, de andra gick skapligt. Pilbåge-stationen behövde vi inte ens öva på (man fick testa en gång innan man tävlade och räknade på poängen så att säga) men de andra visste ju inte att Björn har en pilbåge och skjutit en hel del gånger innan, så han träffade bra alla gånger direkt, det var liksom ingen ide att låta någon annan i familjen ta den stationen. Vi gissade på oss själva som vinnare på den och det hade vi rätt på. Och sedan var poängen lite snett fördelade, på de andra stationerna fick man mellan 0-75 poäng men på pilkastning där man skulle kasta 5 pilar (kardborre för säkerheten!) så fanns det fält som var upp till 200 poäng. Så när vi kastade de där 5 pilarna lyckades vi ta 200, 190, 170 och så två på typ 50 och 30 . Det gav ju väldigt höga poäng så egentligen kunde man ta 0 poäng på resten av stationerna bara man träffade bra på pilkastningen. Men genom att vi i princip träffade de fälten med högst poäng så vann vi hela tävlingen. Och den fantastiska vinsten var ett knippe rödbetor (som vi tillagade i måndags)
Barnen lekte och hade det jätteroligt. Tyvärr hände en tråkig sak och det drabbade tyvärr Viola. Hon verkar ha alldeles för mycket otur den lilla gumman. De stora barnen som var 6-7 år gamla cyklade upp och ner på gatan och det gick mycket fort. De mindea barnen cyklade på trehjulingar eller bara lekte på plats nere i vändzonen där partytältet stod. Det visade sig sedan vara flera som sagt till de snabbcyklande barnen att ta det lite lugnare. Jag stod och pratade med en mamma på gatan och vi stod och såg barnen leka och så säger den andra mamman att nu får ni ta det lite lugnt när de svischade förbi, de sänkte inte farten utan var och vände uppe vid korsningen och for ner mot oss igen och då tog Viola något steg åt sidan precis när den ena tjejen kom och Viola blev påkörd. Alltså hon for verkligen i asfalten. Jag tänkte först att nu bryter hon ett ben eller något för hennes ben slog liksom mot bakhjulet när hon blev träffad mer på överkroppen av hjulet och styret. Men inga frakturer blev det men ett näsblod av inte denna värld och skrubbsår på armar och ben. Hon hade tur i oturen helt enkelt. (däremot blev föräldrarna till den cyklade tjejen alldeles förtvivlade och de var och tittade till Viola hur många gånger som helst under kvällen. Och det var diskussioner om hur man ska hantera näsblod. I min första-hjälpen-bok står det att luta framåt så de inte sväljer blodet eller så, men de flesta ansåg att hon skulle lutas bakåt) I alla fall Björn hämtade handduk och plåster, och en annan mamma hämtade godis när vi såg att det inte var så allvarligt så Viola repade sig ganska snabbt och var igång med lek sedan. Hon var dock helt slut på kvällen, men var uppe till 22-23 tiden ändå. Hon har varit lite lätt blåaktig om näsan och öm om den men nu verkar det bra. (dagen efter var vi förbi den lilla tjejen som varit så ledsen för att hon kört på Viola och vi ville bara berätta att allt var okej så hon kunde släppa det. Olyckor händer ju så lätt och det var ju skönt att det inte blev värre)
Så det grillades mat, dracks en del och pratades massor! En trevlig kväll helt enkelt.
Dock är jag förbannad på en granne, jag vill inte skriva vem det är, men de flesta vet nog ändå. När vi gått och lagt oss vid 1-tiden på natten så såg vi att några av tonårsbarnen kommit hem och när vi hörde en motorcykel/moped på natten trodde vi helt enkelt att det var någon av tonåringarna. Det visade sig dagen efter vara en av småbarnspapporna på gatan som tagit och kört några rundor på gatan och sedan kört vidare i byn och fått soppatorsk. När vi fick höra om det så sa Björn att han var ju riktigt full och de andra sa, ja det var han ju, det var ju inte bra. Så oansvarigt, så idiotiskt och den personen som körde är en av de mest idiotiska människor jag stött på. Jag har många gånger tänkt att jag har alldeles för mycket fördomar och dömt honom för hårt men nä, det är nog helt enkelt en människa som inte har alla kopparna i skåpet. Vad för föredöme är han för sina barn? Han kör alldeles för fort på gatan, har inte barnen fastspända och ja, det finns hur mycket dumheter som helst som han gör. Och hade jag vetat att det varit han så hade jag ringt Polisen, sedan är det väl inte troligt att de hunnit få tag i honom innan han fick soppatorsk. För de måste väl ha bevis att han faktiskt körde.
Kände bara att jag ville säga det. Jag hade svårt att tro att folk faktiskt satte sig bakom ratten när de är onyktra, men det finns väl antagligen folk överallt som gör så. Björn och jag kan gärna ta en öl/ ett glas eller så, men vi ser alltid till att en kan köra. Ja, jag är fånig, men som en mamma sa det när Viola blev påkörd att tänk om vi behövt åka in vem hade kunnat köra? Jag sa att jag tog en lättcider så jag kunde kört...
Nu fortsatte jag och lekte med en bild på självaste brudparet. Hittade en ny grej i redigeringsprogrammet som var roligt och så får vi se om Helene och Micke vill ha några svartvita eller kanske som bilden ovan?
Björns kostym var grå! Superfin var han i den! Jag visar bara före-bröllopet-bilder i det här inlägget. Jag tog drygt 250 bilder igår och det jag orkade med; var de här bilderna och att bränna alla bilder från bröllop, möhippa och svensexa på dvd-skivor och skriva ut några bilder att ge till brudparet idag när det är fika hos dem.
Och så en ego-bild! Det får ni stå ut med, det är sällan jag är med på bild så då blir det fåniga bilder tagna av mig själv. Men jag testade att låta blomman i håret stå för färgen... Det är roligt att leka med bilderna...
Viola i tofsar i söndags då vi gick till grannen för att berätta att man mådde rätt okej efter hon blivit påkörd. Tofsarna satt bort till hallen här inne. Vissa dagar får tofsar, spännen och flätor sitta länge ibland inte.
I måndags var Helene, Micke, Leon och Lilly på besök. Det är så spännande allt inför deras bröllop (även om det som nu krånglat är alldeles för spännande för vem som helst, men jag hoppas det löst sig idag!)
Axel var nöjd i Helenes knä och särskilt när det blixtrade så fint! I övrigt har han de senaste dagarna varit otroligt gnällig och ledsen. 
Årets festarrangörer tog oss alla runt på de olika stationerna för att förklara reglerna.
Dock är jag förbannad på en granne, jag vill inte skriva vem det är, men de flesta vet nog ändå. När vi gått och lagt oss vid 1-tiden på natten så såg vi att några av tonårsbarnen kommit hem och när vi hörde en motorcykel/moped på natten trodde vi helt enkelt att det var någon av tonåringarna. Det visade sig dagen efter vara en av småbarnspapporna på gatan som tagit och kört några rundor på gatan och sedan kört vidare i byn och fått soppatorsk. När vi fick höra om det så sa Björn att han var ju riktigt full och de andra sa, ja det var han ju, det var ju inte bra. Så oansvarigt, så idiotiskt och den personen som körde är en av de mest idiotiska människor jag stött på. Jag har många gånger tänkt att jag har alldeles för mycket fördomar och dömt honom för hårt men nä, det är nog helt enkelt en människa som inte har alla kopparna i skåpet. Vad för föredöme är han för sina barn? Han kör alldeles för fort på gatan, har inte barnen fastspända och ja, det finns hur mycket dumheter som helst som han gör. Och hade jag vetat att det varit han så hade jag ringt Polisen, sedan är det väl inte troligt att de hunnit få tag i honom innan han fick soppatorsk. För de måste väl ha bevis att han faktiskt körde.
(fotograf Helene)
Dags för landning...
Grillmästaren i sitt esse.
