Inte en penna

... men gott och väl en tuschpenna! Ja, nu är jag trött på pennor, tusch, kritor ja allt som går att måla/rita med. Eftersom fröknarna dessutom kunde klättra på stegen till kura-sängen fixade Björn en snabb lösning som inte ska påverka stegen när man väl ta bort skivan. Dock hade jag bord och stol (barnstorlek alltså) bredvid och både Malva och Viola klättrade upp för att försöka ta sig upp i sängen där uppe (eller snarare på ribborna som ligger där uppe) Så jag flyttade bordet och stolarna så det inte skulle locka så mycket att ta sig upp.

Men idag när jag pratade med mamma i telefon så var de först och tjatade om att få prata i telefon och jag sa straxt. Sedan sprang de in i lekrummet och de var ganska lågmälda, men ändå så man hörde att de lekte. När jag lagt på luren lyssnade jag och de var ännu mer tysta så jag in för att kolla vilket hyss. Resultatet är följande:

Överst på vår stora expedit stod några lådor och förpackningar med kritor, tuschpennor, vanliga pennor och vattenfärger. Och givetvis har de flyttat bordet och Viola klättrat upp och tagit de jobbigaste färgerna för att måla på sig själva, lite leksaker som låg framme och mattan på golvet. (Jag kan konstatera att det kan bara ha varit Viola som tagit ner pennorna eftersom Malva inte når ens när hon står på tå)

Jag tycker de ser ganska påkomna ut och som att de vet att man inte får. Viola sprang till sitt rum fort som bara den när jag kom in och såg bedrövelsen. Hon kröp upp och gömde sig som ni ser. Malva började hjälpa mig med att sätta på hattarna till pennorna och sedan blev det bad. De hade målat på kläderna också, men det verkar ha gått bort ganska bra. Den blå färgen var svårast att få bort...

Så jag som haft alla målargrejer i ett skåp (som inte går att sätta lås på) till att ställa dem högt upp på en hylla som jag inte trodde dem kunde nå, till att nu ställa det på en hylla som knappt jag når i klädkammaren som ska få en hasp på hög höjd på dörren in dit (de verkar tycka det är skoj att gå in där och dra ut kläder ur lådorna... Nu ska vi väl inte ha fler målar olyckor.

Eller så får svart bli vår nya inredningsstil. Allt svart så färgen inte syns när de målar/ritar. Och så får alla ha svarta kläder?

Axel 2 månader

Idag är Axel två månader! Tänk vad tiden går fort! Lillkillen äter sedan igår ny komjölkproteinfri ersättning och idag har han varit alldeles otröstlig i två omgångar och jag är lite orolig att det är ersättningen. Dessutom har han inte bajsat idag, så kanske det är problemet.
Här är ett kollage på barnen. Jag tycker nog Axel är mest lik Viola av Viola och Malva. Men det skiljer en hel del på vikten. Axel vägde igår 5100 gram och var 58 cm lång, Malva vid samma ålder 5020 gram och 60 cm lång och Viola 5610 gram och var 61 cm lång. Viola var en stadig bit.
Idag badade vi bort den sista biten tejp på armen. Så nu kan ni och vi se hur det ser ut. Jag hade inte sett hur det sett utan eftersom det var tejpat när vi bytte tryckförbandet innan vi fick åka hem. En liten bit till höger om snittet sticker det ut en bit tråd, som inte suttit i snittet utan förmodligen någonstans under huden. Jag visste inte att de såg ut sådana, det ser väldigt plastigt ut. När jag opererades för många år sedan var tråden vit, kändes lite som tandtråd ungefär. Jag fick tyvärr problem med ena ärret där förmodligen knutarna inte löstes upp utan efter ett tag bubblade upp genom såret. Det gjorde att det blev ett väldigt fult ärr tyvärr, men på Malva ser det okej. Hon är ganska hård under snittet och det ser lite ihoptryckt ut vilket jag tror beror på hur det varit tejpat. Vi får väl se hur det utvecklar sig.
Apropå förra inlägget tog jag tillfället på ta kort på Malva när hon springer runt med sin kudde...
Viola är fortfarande febrig, tycker det syns hur sliten och trött hon är på bilden. Men hon är världens finaste Viola ändå.

Ikväll har Björn jobbat vidare på stolparna till det räcke som ska upp på trädäcket. Björn tycker det är väldigt viktigt att det ska vara riktigt snyggt så han har satt varje stolpe så det kommer upp ur trädäcket och sågar ut i trallen för varje stolpe. Det blir snyggt men tar lite längre tid. Och eftersom vi ska måla och såga upp för varje trälist/bit som ska bli själva räcket så lär det ta sin lilla stund. På ett sätt är det typiskt att jag inte kunde falla pladask för ett köpestaket som man bara monterar upp. Men det kommer bli väldigt snyggt när det är klart!

Malva som 1,5 åring

Det är snart en månad sen Malva blev 1,5 år men jag har ett tag funderat på hur tjejerna är och om man kommer minnas deras egenheter och hyss när de blir större. Tyvärr har vi inte varit särskilt duktiga att skriva ner om tänder och framsteg för Malva. Ja, vi skäms över det, det är finns faktiskt ingen bok om Malvas första år, utan allt är skrivet löpande här i bloggen.

Så här vill jag skriva kort om hur och vem Malva är, 1,5 år gammal.

Malva är den mest gosiga tjej ni kan tänka er. Gosedjur är en höjdare. Ser hon en nalle ska hon krama och gosa med den. Hon pussar och kramar det mesta. Som i helgen när vi fick träffa min brors dvärgtaxar (De är så söta så man smälter) och taxen satt på bakbenen och såg nästan ut som en surikat och Malva såg när hunden slickade husse i ansiktet så hon gick fram och pussade hunden på munnen. Och kuddar och täcken går hon runt med och lägger på golvet så lägger hon sig själv på och gosar in sig. Hon vill gärna klättra upp till oss och pussa och kramas och skrattar glatt åt det hela.

Förutom den här gosigheten så är hon väldigt charmig. Viola är å sin sida framåt men när det gäller Malva så är hon kontaktsökande på ett annat sätt. Hon verkligen älskar uppmärksamhet och ler brett mot allt och blinkar (som om hon flörtar) mot de som tittar tillbaka. Tex när hon skulle på kärlmissbildningsronden så hamnade vi i ett väntrum där det satt lite folk. Hon gick först fram till den ena, vinkar, säger hej och står och ler och blinkar flörtigt mot dem. Där stod hon i flera minuter och bara flörtade. När personen pratat en stund och till slut verkade lite besvärad så försökte jag få henne att återgå till lek men hon vandrade vidare till nästa och gjorde samma procedur. Och när hon var inlagd så flörtade hon hej vilt med all personal och det ska erkännas att personalen verkade uppskatta det och var väldigt gulliga mot henne.

Samtidigt som hon kan vara så otroligt gullig och charmig har hon ett temperament som gör att man kan inte missa om hon inte är nöjd med situationen. Hon kan skrika väldigt högt och gällt och tar verkligen i för kung och fosterland. Det är inte heller lätt att distrahera henne då (Viola blir också ledsen när hon inte får som hon vill men har alltid varit lättare att trösta och distrahera med något annat). Ett exempel på det är när vi köpte present till Matilda och jag hade bara Malva med mig. I affären hade de små trätårtor och annat som barnen kan dela och leka med och Malva satte sig och lekte. Hur nöjd som helst. Jag tog god tid på mig i affären men när vi var färdiga var vi tvungna att gå. Hon blev helt tokig och skrek så man kunde tro hon blev plågad eller något i den stilen. Trots att jag försökte få henne att tänka på annat så gick det inte och hon kämpade vilt för att inte bli fastspänd i vagnen och fortsatte en bra stund att skrika och försöka ta sig loss. Kan säga att många vände sig om och tittade på stan.

Det är klart att Malvas uppväxt ser lite annorlunda ut mot Violas första 18 månader, då Viola var själv.

Ord som Malva kan är Mamma, pappa, titta, hej, hej då, lampa, ja, nä, ka (Katt), öppa (öppna), fafa (farfar), ajaj, där, gurka och kaka (kaka är både kaka och kex).

Det är faktiskt måndag!

Idag har vi varit i Kalmar. Kameran glömdes så inga bildbevis på det! Viola har varit krasslig men verkade vara på bättringsvägen och bara "snorig" Tyvärr verkade hon framåt eftermiddagen/kvällen bli lite väl trött så vi anade att det kunde vara feber i antågande igen. Så vi packade ihop oss och åkte hemåt. Självklart var det feber när vi kom hem så nu ligger fröken och sover.

Malva som också är på bättringsvägen, är fortsatt feberfri och är klarvaken här. Det är totalt hopplöst med Airomir, luftrörsvidgande medicin, för hon blir helt omöjlig att lägga. Men kortisonsprayet som hon har verkar vara okej, första dygnet tyckte jag inte märka något vidare förbättring men nu efter några dagar är det nog allt en förbättring.

I alla fall, vi började med att lämna barnen hos mormor och sedan sprang vi in en snabbis på IKEA. Nu när Malva har en juniorsäng så har vi inte tillräckligt med lakan till juniorsängar så vi köpte några sådana, och en extra kudde som Axel får sen när han "vuxit ur" vagnkudden. Och när jag parkerar så liksom kikar jag av en händelse på registreringsskylten på bilen bredvid och ser att det är Åsa och Martins bil! Så jag ringde dem och frågade om de hade det trevligt på IKEA! Så vi hade en snabbfika och pratade lite och sedan begav vi oss till mormor och fick mat och umgicks och hade det trevligt. Ja till Viola var så trött och hängig att vi fick åka hem.

Och idag var det återigen vägning. Jag har varken gått upp eller gått ner den senaste veckan, men det får väl anses okej efter kalas och annat onyttigt och gott i helgen. Det är bara nya tag och kämpa vidare. Jag mäter midjan en gång i månaden och det var 3 cm mindre på en månad.

I påskägget

Jag har länge pratat om att jag vill ha en kura-säng i barnens lekrum. Av flera anledningar, dels att vi behöver ha en gästsäng någonstans (Vi har resesängar eller vad de kallas, men de är ju inte alls så komfortabla som en riktig säng), dels vill vi ha en säng på nedervåningen så när barnen är sjuka (Särskilt Malva får man springa ner till ganska mycket när hon har jobbiga kruppnätter) så kan den som har natten sova där nere och är nära och hör dem bättre. Sist är det ju smidigt nu när Axel är hos oss i sovrummet och väcker oss så kan den som inte ha natten gå och sova ostört någon annanstans (Det gjorde vi ofta när Viola var liten, någon fick alltid sova en hel natt ostört). Men kura-sängen som kanske inte är den snyggaste sängen/våningssängen är ganska dyr för att ha bara som extrasäng, 1500kr bara stomme alltså. Och med barn som gärna ritar så kanske det inte är så dumt att hänga på Blocket. Så jag bestämde mig för att se om det trillar in en annons till ett bra pris så. Och igår kväll såldes det en i Olofström för bara några hundralappar, med "gardiner" med upphängning och en sänghimmel (Inte monterad av den enkla anledningen att inte locka barnen att klättra upp) så i morse körde jag västerut. Och Olofström är ett ställe jag aldrig varit i, inte visste jag att det till och med var en egen kommun, men GPS:en lät mig köra igenom nästan varenda kvarter verkade det som, och väl framme pekade säljarna att om du bara kör runt där så kommer du direkt ut på stora vägen (Tack GPS:en för den omvägen! ;-) )

Väl hemma så frågade Viola om det var ett hus (Hur hon nu trodde att det kunde bli ett hus av en massa "pinnar"?) och vi satte ihop den och både Viola och Malva tyckte det var så spännande. Malva tyckte det var så spännande att hon däckade innan vi var klara, men båda visade att de kunde klättra upp i sängen (Den går att ha med sängen nere, men jag vill att den är som en koja, så vi ska sätta en skiva för stegen till dess att de är lite större. Från 6 år säger IKEA är lämpligt)
Inne i den tog vi en gammal bäddmadrass och lite cylinderkuddar och gjorde det mysigt. Björn tyckte det var trevligt och att den dämpar ljuden vilket är till fördel i ett lekrum. Det var nästan att Björn somnade tror jag... Det blev riktigt mysigt och fint i rummet även om det är en väldigt stor möbel. Jag ska möblera lite med spisen och borden för att se vilken lösning som är bäst, men de har ändå en hel del yta att bre ut sina leksaker på. Ska nog även sätta en vägglampa inne i kojan för när vi lägger en resårmadrass uppe så blir det mörkt där inne.

Så barnen fick en liten påskpresent från oss!

Viola 3 år!

Tidigt imorse kom Viola uppspringandes och jag berättade att om kröp ner i sin säng så skulle hon få paket för hon fyller år. Som ett skott for hon in i sitt rum och upp i sängen. Kikade in medan Björn gick ner från sovrummet och hon satt och såg så förväntansfull! Så med frukost i sängen och paketöppning var hon så nöjd. En bok, en älvklänning att klä ut sig i och ett dockhus!
Lyckan var gjord! Och lite möbler och dockor till det fick hon senare under dagen. Efter kalaset satt hon länge och lekte, ändå till jag hörde ljudet jag numera hatar. Ritljudet. Och trots att vi storstädat och inte en penna fanns framme hade hon fått tag i en bläckpenna (VAR hittar hon dem?) och ritat lite på alla golv i dockhuset. Kan säga att jag fick verkligen skärpa mig för att inte börja gråta. Inte ens ett dygn fick den stå innan hon panikritat och förstört. Björn sa att det är inget att bli ledsen över, hon vill uppenbarligen ha det så och då får hon helt enkelt stå ut med det. Frågar man Viola vart man ska rita säger hon "på papper", men det verkar inte vara hennes paroll ändå. Just nu undrar jag om hon fått det som en fix idé, hon vet att hon inte får så hon tar varje chans till den här panikritningen. Det är inga figurer eller så utan hon drar pennan fram och tillbaka snabbt. Även om jag fattar att det inte är rätt sätt, så får man lust att kasta varenda penna i det här huset så det absolut inte kan hända igen, men samtidigt fungerar det ju inte heller. Tyvärr blev ytan värre av mitt försök att få bort färgen, men hon får helt enkelt stå ut med att det ser ut som det gör.
I alla fall, töserna kläddes upp och var så söta så man smälte! Malva är förkyld och har sin krupp (igår fick hon nya mediciner. Hon har Mollipect som är hostmedicin och sedan luftrörsvidgande och nu har hon fått ett kortisonspray också) Malva ser lite sur ut för hon ville inte bli kramad.
Blåsa ut ljusen! Massor av paket fick Viola. Och lite påskpresenter fick alla barnen. Riktigt bortskämda är sötnosarna. Axel sov i sin vagn utomhus större delen av tiden. Det var ju underbart väder så vi satt ute och njöt.

(Om någon inte vill vara med på bild här, var vänlig hojta till! Dock ser det ut som några gömde sig bakom fjädrarna. ;-)
Katterna njöt också i det fina vädret med Sonja verkade tycka kalas var jobbigt och kröp in i ett hörn och la sig så här! Tokiga katt!

Ute i solen!

Här ni! Här bjuds det på hela två bilder på mig. Låter ju egocentriskt, men har hört om att vissa vill se frisyren som jag klippt så här är jag! Inte helt enkelt att ta kort på sig själv i gassande sol och Björn undrade varför jag inte ställde in självutlösare, men det vet jag inte hur man gör. Vore ju kul att ta bild på mig och barnen någon gång, så att det i fotoalbumen även finns bilder på mig. Kanske inte för min skull utan snarare för barnen. Så de kan säga hur kunde du klä dig så, vilka omoderna glasögon osv...
Underbart väder var det i alla fall så efter dagis så var vi ute och studsade studsmatta, gungade lekte och annat.

Och när Axel vaknat så åt han lite och så ställde han upp och log lite. Lilla sötnos!

Igår var Viola och Malva på Matildas födelsedagskalas. Viola har berättat för pappa om allt godis de fick hos Matilda och att de var på lekplatsen. Och det var väldigt roligt. När jag sa att hon ätit glass också tittade Viola på mig och sa att det var godis i havet (fiskdammen). Glassen, som brukar vara favorit, var inte alls lika minnesvärt som fiskdammen och lekplatsen. Malva säger ju inte så mycket så jag kan inte säga vad hon tyckte var roligast, men hon var lite blyg i början men på lekplatsen röjde hon som bara den. Hon hade verkligen roligt och de var helt slut när vi körde hem.

Idag var det vägning igen. Och sedan förra veckan har jag gått ner 1,4 kilo så under de tre veckor som vi nu varit hälsosammare har jag gått ner 5 kilo. Nu är det över 16 kilo ner sedan 27 februari. (Jag gick upp lite precis innan vi började med vårt hälsosammare liv, hade varit en onyttig vecka och så, så därför är det ju inte 12 + 5 kilo tyvärr...)
Jag var även hos barnmorskan för efterkontroll. Och nu fick jag ett klartecken för träning så nu kommer det blir mer träning här!

Lördag och kalas!

Eftersom dagis har stängt på skärtorsdagen och många av barnen är lediga nästa vecka (Det är det här med allmän förskola, gratis 15 timmars barn om man har barnen hemma på loven. Jag vet inte hur jag ska göra. Viola blir ju tre och från och med i höst gäller det erbjudandet! Om jag vill ha henne som vanligt är det 30% sänkt pris. Gäller det likadant i Karlskrona?) så hade de påskfest i torsdag. Tror ni att jag kom ihåg det? Nej, utan Björn messade och påminde mig sådär en kvart innan vi skulle köra dit så jag kunde inte fixa mer än lite prickar och röda kinder! Men hon verkade nöjd i alla fall! Såpbubblor fick både Malva och Viola som påskpresent och Viola har berättat om påskharen, fast det var en kanin. Och kaninen hade bajsat och lämnat present! Så ni vet! ;-)
Axel i grått och rött! Han börjar bli stor nu tycker jag! 7 veckor imorgon. Jag tycker inte han är lik någon av oss. Han är sig själv så klart, men det borde ju vara någon han liknar mer än andra. Björn tror Axel är lik sin morfar på/runt ögonen, men jag vet inte. Får väl börja leta reda på lite gamla bilder och jämföra. Axel är i alla fall lite lurig. Ofta så kan man inte ge honom flaskan direkt när han skriker, men inget annat är fel, utan om man bara testar ett par gånger efter varandra så visar det sig att han visst var hungrig, bara att han skulle skrika lite. Eller vad han nu ville, om han kanske inte ens visste det själv?
När vi var i Malmö för att göra magnetröntgen på Malva så hamnade vi på Mobilia (köpcenter) och där finns Lagerhaus. En butik som är väldigt rolig att gå i, och har väldigt fint presentpapper, som är billigt och det är väl hela 8 m på en rulle. Det är faktiskt ovanligt, i synnerhet till priset. Jag älskar ju att slå in paket så de är som smycken. Det ska liksom vara något alldeles extra med inslagningen tycker jag! I alla fall hittade jag ett tyg som jag bara fullständigt förälskade mig i. Sådana underbara färger och de hade massor att matcha till. Björn sa absolut nej, onödigt tyckte han, men han tyckte inte det var fult. Så sagt och gjort så skulle jag absolut ha vimplarna. Mycket onödigt tyckte Björn, men jag envisades och gick in i affären igen och "råkade" bara komma ut med ett par meter tyg också! Och egentligen skulle jag nog kunnat ha det överallt, men Viola ska ju senare i år få ett rum på övervåningen där väggarna är vita och jag vill ha det färgglatt och lekfullt. Så jag har sytt (hör och häpna!) lite kuddöverdrag och en hissgardin! (Hissgardinen är sytt i mått efter fönstret på övervåningen så den är liite större än fönstret i hennes nuvarande rum. Dessutom hade jag fördelen att ha en gammal hissgardin i rätt mått som var i dåligt skick som jag kunde ta persiennsnöre och annat från!)
Här är den lilla bänk som Violas födelsedagspresent ska stå på. Alltså dockhuset! Två kuddar att sitta på hittades på IKEA, också sådana härliga färgklickar. Den är vit, men dock inte samma vit som sängen ser jag nu. Men för priset som vi fick ge för hyllan så är det överkomligt. Och så satte vi dit ben på den.
Här är hissgardinen, det mest avancerade jag sytt tror jag! ;-) Dock inser jag att det får bli några riktigt färgglada krukor som matchar sen. Blev lite tyg över så dels två tavlor och sedan har jag så jag ska sy sängkläder till den röda docksängen. Det kommer bli en hel del rött eftersom vi har ett rött tält som ska vara i hennes rum sen men det blir nog fint.
Och idag har Åsa och Martin varit på besök. Dels för att få träffa Axel men också för att fira att Viola fyller 3 år snart. Och Viola fick ett maskeradspel. Med clownnäsor, glasögon och öron! Väldigt roligt att klä ut sig! Viola var så glad för att Emma kom och de har busat ordentligt!
Och de hoppade i studsmattan, Frida och Malva också men de var mycket lugnare. Och så lekte de i sandlådan, cyklade och gungade. Viola visade på storasysterfasoner "Gå hit" "Hoppa så" "Nej, stanna" och hade mycket bestämda åsikter om vad alla skulle göra! Malva å sin sida har varit mycket gosig och kramar om Viola hela tiden. Så sött!
Det var glasstårta som tårta. Viola ville ha det, egentligen ville hon att den skulle vara grön, men det var inte lika lätt att ordna. Men tjejerna fick partyhattar och tutor att blåsa i. Mycket roligt!

Jobbig dag!

Så här fin var Axel i söndags när vi skulle fira faster Petra!
Vår lilla busiga tjej som tagit det väldigt bra idag! Hon är verkligen duktig! Men det har verkligen varit en kämpig dag idag. Axel har varit missnöjd precis hela dagen, Viola har verkligen inte varit snäll mot Malva och Malva har varit väldigt upprörd av Violas hårdhänta och bestämda behandling idag. Till exempel försökte hon trycka ner Malva i liggdelen. Hon förklarade att Malva var en bebis som skulle ligga ner. Och så trycka och Malva skriker. Jag vet inte hur många gånger jag försökt stoppa, förklara att när Malva skriker så låter man bli henne. Och så skällt lite på henne när hon ignorerat mig. Kvällen blev lång då Björn varit iväg och barnen ledsna. Men nu sover de i alla fall!
En stor nalle som Malva fick vid magnetröntgenundersökningen. Hon har verkligen gosat mycket med den. Hon är verkligen gosig av sig.

Hemma!

Nu är Malva och jag hemma! Skönt!

Jag får förresten ursäkta det hemskt dåligt skrivna inlägget om operationen. Jag inser att det är inte helt enkelt att skriva via mobilen och ordboken i är inte helt bra. Men jag hoppas ni förstod ändå. Jag har varit och ändrat det värsta men det är fortfarande en kort beskrivning av vad som hänt.

I början av maj ska vi tillbaka och titta på ärr och ha ett kort återbesök. Vi ska även få se bilder från operationen så vi får veta hur bulan såg ut med sina håligheter och cystor. Nu har hon ett tejpat s-format sår som utanpå är inlindat som ett tryckförband. Tryckförbandet ska sitta till på fredag och sedan får tejpen sitta till dess att det lossnar. Men från och med fredag får hon bada och då igen.

Kan förresten berätta att hon i söndags fick bada i en balja som stod i ett höjbart badkar så jag satt på en stol bredvid och så var hon samma höjd. Mycket smidigt och hon var som en fisk i vattnet.

En riktigt tuff tjej!

Published with Blogger-droid v1.6.3

Operationen är över!

Idag var dagen då Malva skulle opereras. Och det var verkligen behövligt. Vi har sista dagarna sett att bulan ökat i storlek och blivit hårdare och mer spänd. Vilket enligt läkaren var ett tecken på att det fortfarande var en blödning. Och läkaren berättade även att Malvas blodvärden försämrats. Så 1,5 timme efter utsatt tid, vid kl. 11.30 fick vi komma till operation. Läkaren trodde att jag skulle få vänta 2 timmar så jag gick till Mobilia för att äta och skingra tankarna. Väl tillbaka fick jag vänta mer än en timme och sedan låg Malva länge på uppvaket.

Det visade sig att en operation av bulan var mer komplicerad än vad man trott och att kärlen och cystorna vuxit in lite i vissa vävnader och att hon fått ta bort lite bindväv på en muskel.

Nu tror man inte att det är ett smultronmärke utan en lymfatisk missbildning. Ja, hur man nu stavar till det... Det är i alla fall mycket sällsynt det med och man har skickat det för analys där man kommer konstatera precis vad det är.

Och frågan är ju om det kan bli framtida återfall, och ja det finns en liten risk att man inte fått bort allt och det som är kvar kan blossa upp, men då inte lika mycket. Men det kan likaväl vara helt lugnt. Vi kommer få komma på återbesök för att följa upp bulan.

Nu ar det ganska lugnt här på sjukhuset och Malva ligger bredvid och sover. Nu hoppas vi att få komma hem imorgon.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Helg!

Idag blir Axel 6 veckor och han fick prova ett set i turkost i storlek 62. Nu börjar han kunna ha det och jag tror det här setet kommer bli välanvänt. Har även en annan mönstrad body i samma turkosa som matchar fint till så man kan variera lite.
På lördagskvällen åkte vi till Helené, Micke, Leon och Lilly. Det var länge sedan vi sågs och det har varit en helt del sjukdagar som ställt till det för våra middagsplaner men äntligen så! Och med god mat och trevligt sällskap så hade vi en riktig toppenkväll. Och barnen som inte varit på dagis på flera veckor och inte heller lekt med så många barn på sistone var alldeles överlyckliga. Viola var så glad att få träffa Leon och vi berättade igår på vägen hem från Malmö att imorgon ska vi till Leon. Nu? frågade Viola. Nä, imorgon. Nu? frågade Viola en stund senare och så fortsatte det. Så när vi äntligen skulle dit var hon förväntansfull!
Micke busar med Lilly!
Barnen leker, och lek verkar nästan alltid innebära att alla leksaker ska ligga utspridda. Och det känns som de flesta barn har den här rutinen. Kanske vill de ha överblick, eller så gillar de helt enkelt ljudet av att allt rasslar ut på golvet. I Violas fall är det nog bara för att det är roligt att hälla ut. Viola tyckte att munspelet var en rolig grej!
Att leka kurragömma är roligt, särskilt om man får hjälp till riktigt bra gömställen.
Lilly är också med och leker och hon verkar vilja titta på tv?
När det blev dags för lite film för barnen så var de så söta där de kurade ihop sig i soffan.
Malva var ganska trött men hade svårt att komma till ro men testade nog de flesta kuddarna under kvällens lopp. Hon är verkligen ett snuttefilt-barn. Bär omkring på täcke och kudde hemma om kvällarna. Lite gulligt på något vis.
Och Axel i sin fina rockerjacka! 8 kr på Tradera kostade den och så 12 kr frakt! Helt okej, och den var verkligen i fint skick. Storlek 62 var den också, och sitter redan bra.

Inskrivning och magnetröntgen!

Nu är vi hemma och det är sååå skönt!

Kan bara säga att det var tur att jag packade ner ombyten till alla, det händer ju att Axel kräks på en så jag tog det säkra före det osäkra då jag inte ville stå i Malmö utan kläder... ;-)

För när vi är på plats 9.30 för inskrivning så informeras vi av en sköterska om dagens schema. Vi skulle träffa en barnläkare som skulle skriva in Malva, vi skulle träffa läkaren som ska operera samt narkosläkare. Vi skulle även ta prover men så säger hon att magnetröntgen blir på fredagen. Va? sa vi då vi enligt brev fått veta att det ska göras dagen innan operation om det inte blev i Karlskrona. Hon tyckte det var konstigt att vi inte visste att det blev på fredagen och sa också att bara en förälder fick stanna. Så det blev för oss att ringa Björns syster och hoppas att jag, Viola och Axel fick sova där och det gick ju bra, även om vi kände att framförhållningen från vår sida var usel. Dessutom hade avdelningen inget rum till Malva ännu så vi fick roa oss på eftermiddagen på egen hand.

Det sades hela tiden att inskrivningsläkaren skulle komma när som helst och vi var alla hungriga så vid 12-tiden blev vi äntligen inskrivna och fick också veta att vi inte skulle träffa läkaren som ska operera (Första ändringen! Hon ska vi träffa innan operation, dock vet vi inte hur det ska hinnas med, för vi ska komma söndagkväll och operationen är vid 10-tiden på måndagen) Dock fick vi en tid till narkosläkaren som vi skulle träffa efter 14 så vi rusade iväg till Mobilia för att äta (Då hade vi inte ätit något sedan 6 på morgonen. Tjejerna hade fått några kex, lite frukt och så såklart) och sedan snabbt tillbaka för att träffa narkosläkaren som var väldigt trevlig. Dock såg han inte att hon skulle göra en magnetröntgen men efter lite letande i schemat kunde han hitta det och informerade hur det skulle gå till. (Mest pratade han om vikten av att fasta inför en narkos)

Tillbaka på Barnkirurgiska kliniken fick vi veta att man fortfarande inte hade något rum men att vi var tvungna att vara tillbaka klockan 18 för att Malva skulle först emlas för att lämna prover. Så vi åkte till Björns syster. Sedan körde jag in Björn och Malva till klockan 18 och då vet de ingenting om några prover, utan de har skrivit att vi åkt hem och inget rum fanns då heller! Vad jag förstår så satte Björn fart på dem och Malva fick mat (De trodde inte hon skulle ha något! Och det visade sig att föräldern får ingen mat, en skillnad mot när man är inskriven på Barnkliniken i Karlskrona) efter mycket om och men. Björn var heeelt slut och hungrig och morgonen efter var visst ingen höjdare då han inte heller fick frukost och det blev bråttom iväg till magnetröntgen.

Jag åkte från Marie och Rebecca (Viola är verkligen glad för Rebecca och var mycket mycket sur över att Rebecca skulle till skolan utan henne!) och begav mig till Svågertorp för att slå ihjäl tid (Vi fick ju inte vara på sjukhuset och Björn satt ju bara i ett rum och väntade på att Malva skulle undersökas och vakna) Där hittade jag något som öppnade innan klockan tio. Kan ni tänka er att jag gick in på Biltema och köpte silvertejp!! Kändes gränsöverskridande på något sätt! ;-) (Jag hade hört Björn säga att han behövde silvertejp... inget jag använder. Tror ni det fungerar till scrapping?) Sedan var vi på IKEA och köpte ben till Violas möbel och hittade massor av nyheter som jag mer än gärna önskat hamnat i shoppingkorgen.

Vi fikade även där för Viola ville så gärna. Dock fick hon ett utbrott som inte var av denna värld. Hon hittade en plastig fåtölj för utomhusbruk som hon gillade och vägrade gå därifrån. Jag hade henne gående och kunde inte sätta henne i någon vagn och hon skrek som en galning när jag gjorde mina försök att få med henne. Men till slut så, och jag tror ungefär alla som var på IKEA i Malmö hörde henne. (För övrigt ett gigantiskt IKEA, ska visst vara världens näst största IKEA och byggt 2010. Det var två våningar, huset stod liksom på pelare med parkering under, och hissar överallt.)

Efter det var klockan ganska mycket och enligt tidsplanerna vi fått från sjukhuset borde de varit klara för länge sedan så jag begav mig till sjukhuset. Väl där fick jag besked att de var på gång från uppvaket och att Malva var mycket ledsen. Att om hon bara kissade och åt lite skulle vi få åka hem. Malva var så hungrig så det finns inte ord för det. Tokhysterisk och när vi fick in en macka och lite fil (Hon hade ätit när hon gick och la sig vid 20-tiden och när hon fick äta var det lunchtid) så verkligen tryckte hon i sig det. Konstigt nog kom personalen och berättade att de hade mat över och frågade om jag och Björn ville ha så vi fick mat, helt oväntat. Malva åt en hel del av det också och piggnade till och blev sitt vanliga goa jag. Björn blev också glad över mat!

Sen åkte vi hem och jag är förberedd inför måndagen. Ta med egna lakan och handduk, ta med egen mat och sen ska det väl gå bra. Nu sa de att vi kan komma på kvällen och hon kan bada hemma eller där. Operationen ska göras runt 10-tiden om inget akut kommer emellan och tanken är att vi ska åka hem samma kväll (även om kirurgen sa att man sätter av två dagar, men kanske inskrivningen ingår i det?)

Studsmatta och jackor!

Idag har vi varit ute en stund och fixat i trädgården. Lite vårrensning så att säga. Barnen har hoppas i studsmattan. Det är en riktig favorit. Björn har också hoppat lite. Malva kan inte riktigt hoppa. Hon springer runt och så druttar hon medvetet på rumpan så att hon studsar och skrattar så hon nästan kiknar. Viola gör fina jämfotahopp men alla bilderna på henne blev väldigt suddiga tyvärr. Får ta fler en annan dag.
Och vi hämtade vårt paket med jackorna vi funderat och bestämt oss för. Vi tyckte de var lite dyra, på gränsen för vad vi ville ge när vi kikade i affären och hemma bestämde vi oss för att kika lite på dem på nätet och samma butik har då 500 kr rabatt per styck, enbart på hemsidan! Så då övertygade vi oss om att det var en ganska okej affär. Så Björn valde en alldeles underbar blå färg, kornblå eller royal blue, vad man nu ska kalla det. Min är turkos, någon som är förvånad över färgvalet?

Vad tycker ni, är de fina? Sedan får ni ursäkta den där osminkade blekfisen till höger! ;-) (Anna: Gällande vattenpelare står det att jackorna med HellyTech har en vattentäthet på mellan 5000 och 15000)

Dagens Viola

Viola i sin nya fina blus. Jag skulle egentligen prova en jacka som inte såldes i rätt färg på HM (och jackan passar i storlek 116 och är nu beställd på deras hemsida för den är verkligen så himla fin) och där ser jag en reaskylt. Hopplös som jag är kan jag ju inte låta bli och titta och hittade den här fins blusen i 110. Leggings också från Hm är också 110 och kjolen 104. Känns som stora storlekar på min lilla prinsessa...

Vägning och annat skoj!

För en vecka sedan lite drygt, när Axel var en månad så skulle jag göra fotavtryck. Och eftersom den göra-själv-satsen som vi hade till Viola inte längre finns att få tag i har vi gjort olika till alla. Det här är i alla fall canvas tavlor (Deep edge canvas kallar Panduro det). och tyvärr blev bara den ena foten bra. Hade tänkt mig att sätta dem på väggen så det ser liksom ut som han gått där... Men jag får väl kasta den "fula".

Malva med tofsar. Hon käkar knäckebröd (fattar inte hur de kan blivit så frälsta i knäckbröd, jag gillade inte det när jag var liten) och det tog lång tid innan hon gick till spegeln för att titta men sedan stod hon länge och beundrade tofsarna.
Nässpray med lock är roligt, att ta och och på det lilla locket kräver att man koncentrerar sig. Och när man sedan klarat det kommer mamma och tar det ifrån en... De vet precis vart man ska ha nässpray till...
Viola ville också har tofsar så då fick hon det så klart!Igår var barnen helt omöjliga. Axel vägrade sova på dagen, han hade bara små powernaps och om tjejerna tjoade till så vaknade han och var inte helt nöjd. Blomsterflickorna hade nog SM i bråk och det var verkligen livat. Men till slut somnade Axel för en timme, Malva somnade och Viola lekte i lekrummet. Plötsligt blev det alldeles tyst och jag blev först lite nervös (trots att dörrarna var låsta och det "plingar" om en dörr öppnas) när jag inte hittade henne. Men hon låg bland filtarna i lektältet med en bok i handen! Och tro det eller ej somnade hon i vanlig tid på kvällen. Malva däremot var uppe till nästan halv elva på kvällen. Axel var också svårsövd så det var livat!
Axel flörtar. Ni får ursäkta bilden. Han ler ju bara om man tittar på honom så det var inte helt enkelt att ta kort utan att titta genom kameran...

Jag skulle egentligen åkt på jobbintervju idag men den blev i sista stund inställd då företaget som anlitat en rekryteringsfirma (och det var på rekryteringsfirman jag skulle på intervju hos) men idag ringt och sagt att de ändrat sig och hittat på egen hand. Så hon tyckte det var synd om jag åkte till Kalmar och det inte fanns en tjänst, men hon ville gärna ses, men skulle se om hon hittade något annat istället.

Imorgon beger vi oss till Malmö. Det är dags för inskrivning för Malva och vi hoppas få veta mer hu planen ser ut. Det ska ju göras en magnetröntgen som innebär att hon ska sövas och eventuellt ska det göras på söndagen och då bör vi ju vara där i god tid.

Måndagar är numera vägningsdag. Och i måndags visade vågen på 2,3 kg ner. Bra start tycker jag! Heja mig! ;-) Nu ska jag väl erkänna att jag väger mig oftare än en gång i veckan, men det är bara måndagsvägningen som räknas...