Måndagen

Viola i tofsar i söndags då vi gick till grannen för att berätta att man mådde rätt okej efter hon blivit påkörd. Tofsarna satt bort till hallen här inne. Vissa dagar får tofsar, spännen och flätor sitta länge ibland inte.
I måndags var Helene, Micke, Leon och Lilly på besök. Det är så spännande allt inför deras bröllop (även om det som nu krånglat är alldeles för spännande för vem som helst, men jag hoppas det löst sig idag!)
Axel var nöjd i Helenes knä och särskilt när det blixtrade så fint! I övrigt har han de senaste dagarna varit otroligt gnällig och ledsen.

Viola gick med på att bli fotograferad i hästsvans. Helt utan konstiga miner eller att hon blundar. På bilden nedan gör hon en lustig min med munnen men hon var helnöjd med att posera och skulle se alla bilderna på kameran.
Axel ligger och leker med leksakerna och tar tag i sina fötter.

gatufesten

I lördags var det den årliga gatufesten på vår gata! En riktigt trevlig tradition som vi kommer sakna. I år startade den med Grannfejden, en tävling med deltävlingar såsom pilkastning, pilbåge, hästskokastning, golf, spika in spik på kortast antal slag, kasta tennisbollar i en skottkärra och de ska stanna däri (den var riktigt svår). Som en knorr på det hela skulle man gissa vilket hus som vann de olika delmomenten.

Årets festarrangörer tog oss alla runt på de olika stationerna för att förklara reglerna.

Sedan tävlade vi. Skottkärre-stationen gick inte bra, de andra gick skapligt. Pilbåge-stationen behövde vi inte ens öva på (man fick testa en gång innan man tävlade och räknade på poängen så att säga) men de andra visste ju inte att Björn har en pilbåge och skjutit en hel del gånger innan, så han träffade bra alla gånger direkt, det var liksom ingen ide att låta någon annan i familjen ta den stationen. Vi gissade på oss själva som vinnare på den och det hade vi rätt på. Och sedan var poängen lite snett fördelade, på de andra stationerna fick man mellan 0-75 poäng men på pilkastning där man skulle kasta 5 pilar (kardborre för säkerheten!) så fanns det fält som var upp till 200 poäng. Så när vi kastade de där 5 pilarna lyckades vi ta 200, 190, 170 och så två på typ 50 och 30 . Det gav ju väldigt höga poäng så egentligen kunde man ta 0 poäng på resten av stationerna bara man träffade bra på pilkastningen. Men genom att vi i princip träffade de fälten med högst poäng så vann vi hela tävlingen. Och den fantastiska vinsten var ett knippe rödbetor (som vi tillagade i måndags)
Barnen lekte och hade det jätteroligt. Tyvärr hände en tråkig sak och det drabbade tyvärr Viola. Hon verkar ha alldeles för mycket otur den lilla gumman. De stora barnen som var 6-7 år gamla cyklade upp och ner på gatan och det gick mycket fort. De mindea barnen cyklade på trehjulingar eller bara lekte på plats nere i vändzonen där partytältet stod. Det visade sig sedan vara flera som sagt till de snabbcyklande barnen att ta det lite lugnare. Jag stod och pratade med en mamma på gatan och vi stod och såg barnen leka och så säger den andra mamman att nu får ni ta det lite lugnt när de svischade förbi, de sänkte inte farten utan var och vände uppe vid korsningen och for ner mot oss igen och då tog Viola något steg åt sidan precis när den ena tjejen kom och Viola blev påkörd. Alltså hon for verkligen i asfalten. Jag tänkte först att nu bryter hon ett ben eller något för hennes ben slog liksom mot bakhjulet när hon blev träffad mer på överkroppen av hjulet och styret. Men inga frakturer blev det men ett näsblod av inte denna värld och skrubbsår på armar och ben. Hon hade tur i oturen helt enkelt. (däremot blev föräldrarna till den cyklade tjejen alldeles förtvivlade och de var och tittade till Viola hur många gånger som helst under kvällen. Och det var diskussioner om hur man ska hantera näsblod. I min första-hjälpen-bok står det att luta framåt så de inte sväljer blodet eller så, men de flesta ansåg att hon skulle lutas bakåt) I alla fall Björn hämtade handduk och plåster, och en annan mamma hämtade godis när vi såg att det inte var så allvarligt så Viola repade sig ganska snabbt och var igång med lek sedan. Hon var dock helt slut på kvällen, men var uppe till 22-23 tiden ändå. Hon har varit lite lätt blåaktig om näsan och öm om den men nu verkar det bra. (dagen efter var vi förbi den lilla tjejen som varit så ledsen för att hon kört på Viola och vi ville bara berätta att allt var okej så hon kunde släppa det. Olyckor händer ju så lätt och det var ju skönt att det inte blev värre)
Så det grillades mat, dracks en del och pratades massor! En trevlig kväll helt enkelt. Dock är jag förbannad på en granne, jag vill inte skriva vem det är, men de flesta vet nog ändå. När vi gått och lagt oss vid 1-tiden på natten så såg vi att några av tonårsbarnen kommit hem och när vi hörde en motorcykel/moped på natten trodde vi helt enkelt att det var någon av tonåringarna. Det visade sig dagen efter vara en av småbarnspapporna på gatan som tagit och kört några rundor på gatan och sedan kört vidare i byn och fått soppatorsk. När vi fick höra om det så sa Björn att han var ju riktigt full och de andra sa, ja det var han ju, det var ju inte bra. Så oansvarigt, så idiotiskt och den personen som körde är en av de mest idiotiska människor jag stött på. Jag har många gånger tänkt att jag har alldeles för mycket fördomar och dömt honom för hårt men nä, det är nog helt enkelt en människa som inte har alla kopparna i skåpet. Vad för föredöme är han för sina barn? Han kör alldeles för fort på gatan, har inte barnen fastspända och ja, det finns hur mycket dumheter som helst som han gör. Och hade jag vetat att det varit han så hade jag ringt Polisen, sedan är det väl inte troligt att de hunnit få tag i honom innan han fick soppatorsk. För de måste väl ha bevis att han faktiskt körde.

Kände bara att jag ville säga det. Jag hade svårt att tro att folk faktiskt satte sig bakom ratten när de är onyktra, men det finns väl antagligen folk överallt som gör så. Björn och jag kan gärna ta en öl/ ett glas eller så, men vi ser alltid till att en kan köra. Ja, jag är fånig, men som en mamma sa det när Viola blev påkörd att tänk om vi behövt åka in vem hade kunnat köra? Jag sa att jag tog en lättcider så jag kunde kört...

Mickes svensexa

Lördagen den 2 juli var det dags för Mickes svensexa. Ett litet men taggat gäng begav sig till Micke för att kidnappa honom och iklädde honom hans favoritlags tröja (haha... eller inte...)
(fotograf Helene)
Redo att bege sig. Dessutom hade han fått ha på sig några riktigt snygga cyklop och destinationen var Kallinge flygplats.
Där han fick åka ett litet litet flygplan och under turen fick han titta till sitt hus och se som det var någon shopping på Trossö. Dags för landning...





Tror han var lite nöjd faktiskt...
Sedan lite käk och vidare till bowling (egentligen skulle de spelat minigolf och killarna hade kollat öppettider och svaret var att de hade öppet alla dagar hela sommaren, men just den dagen visade det sig vara stängt när de kom dit...)
De hade trevligt och tro det eller ej så vann Björn den turneringen.
Sedan badades det...





Och det hela avslutades med god mat hemma hos Palle där det spelades Riddarspelet och pratades långt in på kvällen/natten.Grillmästaren i sitt esse.

Jag hoppas Micke var nöjd med sin dag!

Myskväll!

Igår kväll var vi hos Emmerly med familj. Vädret var inte helt toppen men vi kunde ändå vara ute en stund och de stora barnen fick ha lite "vattenkrig". Och när regnet väl kom satt vi i godan ro inomhus och åt god mat! (Ja, jag åt alldeles för mycket och fick smaka en alldeles underbar choklad!)
Även om det är lite småkiv och bus så tycker jag barnen leker fint och även om det inte är helt lugnt runt bordet så var det ganska lugnt. Malva vaknade dock på fel sida och var helt galet ryslig. Hon har visat mer av det här humöret den senaste tiden och får hon inte som hon vill stampar (mer åt steppande hållet i och för sig) i golvet, skriker, bryter samman och kurar ihop på golvet. Hon verkar ännu mer känslig för matrutiner, hon skulle kunna äta nästan jämt, men kanske är det också värmen som tröttar och gör dem irriterade.
Jag tror mina busungar var nöjda med kvällen, vi var helnöjda i alla fall, och de slocknade och sov i princip hela natten (Nja, inte Axel då) Men Björn och jag kunde inte somna, vi låg upp till 2-3 tiden i natt. Björn hade Viola som störde henne och jag låg nog mest och funderade och även när jag satte mig att skriva en lista med måsten och kom-i-håg så kunde jag inte somna. Hopplöst!

Idag är det gatufest på gatan. Vi har diskuterat hela förmiddagen om vi skulle in till Tosia men eftersom vi inte kan bestämma oss blir det inte Tosia. Vi nöjer oss med att grilla med grannarna ikväll. I övrigt har vi städat och fixat hemma. Känns skönt att ha det gjort.

Sommarkyrka avslutningen

Idag var det avslutning på sommarkyrkan vilket innebar glass, strössel, chokladsås och överlyckliga (= sockerstinna) barn. På plats var Ella med Noel och Nicco, Anette med Ellen, Anna med Matilda och vi hade det gott i solen.
Anna ställde upp på bild, hon var inte nöjd med den förra bilden. Men vill du att jag ska ta bort den andra så gör jag det!! Jag tycker i alla fall att bilderna blev bra.


Under tiden hjälpte Björn Viola och Malva med att pärla armband. Till och med Axel fick ha på sig armbandet, fast som fotlänk då. När Axel upptäckte sin utsmyckning så ville han hemskt gärna peta på den så han låg och kämpade i babyskyddet med att försöka nå foten. Tjejerna pysslade även ihop lite teckningar.Axel i sin matstol för någon dag sedan.

Jag vill bara göra ett lite förtydligande. Jag försöker numera att få dit texten blomsterflickor.blogspot.com på alla bilder. Ibland glömmer jag men jag försöker få till en rutin. Jag vill liksom påpeka vem som har rättigheten till bilderna som läggs ut på bloggen. Är det någon annans bild så får ni veta det, men är det en bild som jag eller Björn tagit så står det den texten på bilden. Och man får låna bilder på sig själv eller från träffar och så att ha på sin blogg eller facebook (berätta gärna för mig att ni tagit dem så jag har ett hum om vilka bilder som hamnar ute i offentligheten ;-) ) Och om man vill lägga ut bilder så är det just de med text jag vill ni använder. Vill ni ha en bild för att ha i fotoalbum eller annat privatbruk så säg till så får ni bilder utan text och jag kan beskära, göra svartvita, ta bort svartvitt och ni kan få originalstorleken (jag förminskar alla bilder) men då är det just för privat bruk. Jag älskar att ta kort och drömmer om att utöka med objektiv, blixtar och att gå en kurs i framtiden. Jag anade inte att det kunde vara så kul, men jag vill också att man respekterar att det är våra bilder. Det är inte riktat till någon särskild, absolut inte, men tänkte förklara varför vi plötsligt valt att ha text på bilderna. Många av oss vet ju att Lisa upptäckte att folk tagit hennes bilder och nyttjat dem som sina egna på en blogg med liknande namn och även om jag inte väljer att ha texten rätt över bilden så vill jag bara visa att det här är en bild som tillhör någon.

Sommarkyrka och annat bus

Börjar med att visa hästen från Återbruket. Det är ett arbetsmarknadsprojekt där man gör olika snickerier, och syarbeten (typ virkade kakor och sådant) och om jag förstått så går pengarna till någon form av välgörenhet. De hade även lite secondhand som var väldigt fin. Docksängar men tillhörande kudde och täcke som var jättefina.


Igår var jag och barnen på sommarkyrka i Mariagården. Där var även Anna och Matilda, Martina med Ebba och Vilgot, Emmerly med Ellie, Isak och Märta (som var så otroligt snäll och satt i bärsele hela tiden!)

Först var det sångstund, sedan gudstjänst (den kortaste gudstjänst jag varit på :-) ) och sedan fika och pyssel. Pysslet var roligt. Viola pärlade ett armband och jag fick fint inse att det är nog dags att köpa hem lite pärlor och gummitråd så hon får pärla. Sedan målade vi allihopa på tygkassar. Viola målade på en och Malva och jag tog varsin sida på en kasse. Dock gav det hela lite extra spänning att måla med textilfärger då Malva gärna ritar lite överallt... Tur dock att klänningen var röd när hon lyckades måla sig själv med röd penna...


Efter sommarkyrkan gick vi till den riktigt fina lekplatsen som ligger precis intill och där gungade Malva hur mycket som helst (hennes bästa sysselsättning, vi har ju faktiskt "tagit sönder" en gunga så att hon ska gunga sig själv efter att hon kastat sig ut ur babygungan. Så nu hänger den väldigt lågt så hon kan putta med benen och så är den mer som en stol med rygg och hon sätter sig gärna själv där) och Viola... ja ni har ju inte missat att hon gillar hästar så här var favoriten.Barnen hade väldigt roligt och det var inte otippat att Malva slocknade på vägen hem men väl i soffan hemma somnade Viola sittandes. Lilla stumpan!

Vi har dessutom varit hos Jocke och Marianne och ätit grillat (vad det är gott alltså!) och haft trevligt. Jag tycker Viola blir bättre och bättre med att träffa hundar men när hon i princip gick rakt in i Hobbe innan hon vände huvudet och såg vem hon krockade med så blev hon återigen väldigt återhållsam. Ni skulle sett henne så försiktigt hon försökte gå så långt i från honom som möjligt. Men det är okej, man måste inte gilla hundar och det känns bättre att hon hellre håller sig undan än det hysteriska gråtandet som hon hade ett tag.





Axel satt i gåstol en liten stund, han börjar verkligen bli stadig i rygg och nacke. Men han behöver växa några centimeter innan han kan nyttja gåstolen ordentligt. Malva blev dock lite avundssjuk så hon tog första bästa tillfälle att klättra i.Jag lyckades fotografera den lustiga blicken Axel får ibland när man sätter sig nära honom om pratar och/eller tittar på honom. Just den här bilden ler han så glatt men ibland gör han någon min som gör att han ser helt chockad ut. Ingen bra bild, men det är ju ett ögonblicksverk att hinna fotografera det.

Helgen som försvann

I fredags styrde vi kosan mot Karlshamn för att köpa en häst (nä, inte en riktig, men bildbevis ska komma). När vi ändå skulle dit ringde vi Daniel och hörde om de hade lust att ses. Daniel var i alla fall hemma på kvällen med Elias så vi fick komma förbi. Barnen hade det jätteskoj, ochjag lyckades inte få till några bra bilder direkt. De satt knappt still, och när de gjorde det så var det vid maten och då åt jag med! Man får njuta av de lugna stunder som är.

Malva provade en krona, och försökte skaka av den. Hon blev väldigt grinig framåt kvällen så vi fick åka när det blev ohållbart. Hon såg en lekplats utanför fönstret men det regnade väldigt och vi hade inte tagit med regnkläder så vi trodde det var det (men under sen kväll och natt slog febern till)Viola tutade i rör! Ska hon bli oboe-spelare?


Daniel sitter med Axel. Axel trivdes alldeles utmärkt hos Daniel och somnade gott på honom. Vet inte hur han lyckades för Axel är inte stilla en sekund när han är hos oss. Här blir det alltid i en säng och bäddas ner så somnar han, eller bilen.
Nu sitter han dessutom en del i matstolen, vi brukar ha någon extra filt som stöd och så sitter han fint. Nu bad jag Björn ha handen bakom för det kände lite ostabilt... Men roligt är det att sitta med. (Förresten höll han på att somna i stolen igår. Han blev bara trött och höll på att somna...)

Jag är Pippi Långstrump säger Viola och blir så glad när vi gör flätor på henne för då blir man Pippi. Bara så ni vet. Pippi långstrump är favorit nu, ibland hänger jag inte med på när favoriterna blir favoriter. Men vi får nog införskaffa någon pippi-film.
Trots att man inte får göra annat än att sitta i soffan är Malva numera helt hopplös. Hon struntar fullständigt i vad vi säger (jaha, hon har börjat trotsa, trodde det skulle dröja ett tag till) och gör som hon vill alternativt springer hon iväg med det hon inte får ha. Så upptäckte jag henne i helgen så som bilden visar...

Hm... sedan det här med vikten. Nu har jag stått stilla i snart en månad. Jag har inte riktigt haft motivationen. Det har varit så mycket med husförsäljning (ja, det är väl ett inlägg i sig, men än är det inte sålt), sjuka barn och min koncentration har varit sådär ärligt talat. Att hålla nollan har varit tillräckligt. Jag gick upp ett kilo över midsommar men det gick jag ner i veckan efter, det gick bra. Det är precis som detta är en gräns och den är svår att komma förbi.
Så nu ska jag ta i med hårdhandskarna igen. Har skrivit ner en rolig (ironi) veckomeny. Men den kör vi på!