Mammas dator och storfika

För er som inte vet så är mammas dator otillgänglig. För ungefär en vecka så skulle jag få se ett avsnitt tTeletubbies och ser att skärmen plötsligt blir ljussvag, vilket vists är ett tecken på att datorn inte får ström. Samtidigt har hon funderat över att hon tycker sig höra ett pipande någonstans. Men batteriet är slitet och mamma kan inte få ström till datorn hur hon än gör. Och när hon tittar på laddaren så lyser inte lampan som visar att den ger ström och när hon lyfter upp den inser hon vad som piper: Laddaren. Så hon får stänga av datorn och dra ut sladden och där sitter vi och hör på när pipandet sakta avtar och sedan tystnar. Pappa kom hem en stund senare och konstaterade att det är bara att köpa en ny. Och det var visst inte en billig affär, så mamma, den lilla smålänningen ska vänta till "rätt" sida lönedagen innan hon beställer en ny.

Så, utan sin dator har det inte blivit mycket gjort. Och jag har inte fått leka något med datorn heller. Eller jo laddaren har jag dragit runt på hela nedervåningen och stolt visat upp hur man ska dra en sådan. Och det låter rejält när man gör det!

Men idag fick mamma tummen ur och tog kort på veckans stora händelse. Fika! Fast... det bidde inga bilder på själva fikat, utan en massa bilder där jag och kompisarna knappt kunde sitta still...

Leon gungar!

Jag och Ellenova. Ellenova är på väg till...

... sin mamma kanske? Undra vad de pratar om?

Och Hanna gungar lite också. Hon verkar ha stenkoll på mig. Kanske bäst det, jag kan ju vara rätt busig...

E har hittat ett par krukor att undersöka.

Mycket gungande blev det och här gungar Noel och Leon.

Men de stora pojkarna Nicco och Jonathan fastnade inte på bild... Kanske beror på att de busade runt och var för snabba för kameran...

Nu får jag hoppas att mamma dator snart är igång igen så att det blir lite mer bloggande...

Skrivet av Viola 19 maj 2009 klockan 19:22

Dåligt med uppdateringar...

Ja, för en gångs skull har mamma tagit lite bilder. Men jag har inte riktigt haft skrivlusten! Det finns så mycket att upptäcka och göra att man knappt hinner med att blogga. Dock tycker jag att datormöss är roliga leksaker vilket inte pappa alls uppskattar.

Notera min lugg, jag var alldeles nybadad och fin. Man blir ganska så smutsig när man lekt en hel dag i sandlådan. Och det är sådan där jättefin sand så hur mycket mamma än skakar ur skor och kläder så känns det ändå på golvet, i sängen osv....

Men sedan kan jag inte längre krypa runt i soffan. Jag ska springa runt där och försöka ta mig upp på soffbordet. Mamma hade blivit lite förvarnad för hon hade sett att E också klättrar upp i soffa och ställer sig där. Men att det roliga med det gick över ganska snabbt. Men jag tycker fortfarande att det är roligt. Och här är en snabb ögonblicksbild på när jag leker akrobat i soffan.

Fortfarande datormusen i fokus. Men jag fick inte visa att jag klarade mig ur den här vanskliga situationen. Mamma lyfte ner mig och jag fick leka någon annanstans...

I söndags var en av pappas kollegor med familj på besök. De hade med sig sin son som jag lekt lite med innan. De hade mig sig en liten gräsklippare som jag fick och jag killen tyckte den var jätterolig. Vi bråkade lite om vem som skulle leka med den, men våra föräldrar försökte hjälpa oss att leka lite var...

Och vi grillade lite också, och här förväntar jag mig mat. Mamma tycker jag är ett litet matvrak. Men när man har god aptit och tycker allt (utom tomater, fast jag äter dem ändå...) så är väl det jättebra...

Och eftersom jag vuxit en del sista tiden så hade mamma tvättat alla mina kläder i 86, så här är ett av mina nya byxor...

Jo, sedan har jag lärt mig att låta krokodilen åka med efter. Innan ville jag ha den framför mig och det var lite krångligt. Dock är det fortfarande lite knepigt att gå framåt och titta bakåt. Det låter så roligt när man drar krokodilen så jag vill ju gärna titta på den under tiden...

Leka leka leka!

I helgen blev min sandlåda klar, och nyligen fick jag ju en gungställning. Sedan hade jag på min födelsedag fått sandleksaker, en boll och ett lektält. Så i det fina vädret har vi varit ute mycket och lekt.

Gungorna och sandlådan!

Här sitter jag i min sandlåda! Mamma och pappa har inte ännu bestämt vilket sort lock som ska vara ovanpå, så därför ligger det två plankor och lite plast brevid som läggs ovanpå när jag inte leker i lådan. Vi vill helst inte att katterna använder sandlådan som sin toalett...

Sonja och jag har sett något spännande...

Jag börjar blir redo för olika sporter. Här kanske det är basket, bowling eller rugby?

Jaja, det är en fotboll så jag sparkar på den också!

Igår var två kompisar till mig och hälsade på. Vi försökte sprida sand på alla ställen utom sandlådan. Busade och spran runt. Sedan satt vi alla ute och grillade och kvällen avslutades inomhus med lite smaskig chokladkaka och glass. Det var väl bara det att jag vet inte om den var smaskig. Den såg god ut, men våra föräldrar höll kakan för sig själva...

Sedan var jag helt slut efter en spännande helg, så jag sov till klockan 8 idag!

Skrivet av Viola 4 maj 2009 klockan 08:30

Jodå, vi lever!

Fast sedan sist har mamma varit sjuk, och sedan pappa. Och där i mellan har pappa byggt en sandlåda...

Och sedan när alla var friska så hällde vi sand i sandlådan. Och jag fick leka i den!

Men i torsdags när vi alla var rätt friska så skulle jag till BVC för ettårskontroll. Fick mina två sprutor och så blev jag även mätt och vägd. 10,38 kg vägde jag (vid 8 månaders kontrollen 10,1 kg) och var 84 cm lång (8 månader 77,5 cm)

Efter sprutorna blev jag väldigt febrig så hela fredagen gnällde jag. Men idag skiner jag som en sol.

Storasyster..

ska jag bli!

Här är en väldigt suddig bild på min lillebror eller lillasyster. I början av oktober är det tänkt att h*n ska komma. I torsdags var mamma och pappa på rutin-ultraljud och jag fick inte följa med. Jag fick vara hos E och E:s mamma under tiden och jag märkte knappt att mamma och pappa var i väg. E och jag busade en massa. Vi trodde först att lillasyskonet var beräknat till E:s mammas födelsedag men barnmorskan tror ett par dagar senare i början av oktober. Fast mamma och jag tror ändå att syskonet kommer på E:s mammas födelsedag...

Så nu hoppas vi att allt går bra, så jag kan bråka och busa med någon mer än mamma och pappa. Fast jag vet inte riktigt om det är bra eller dåligt med ett lillasyskon.. Men det upptäcker jag nog...

I lördagskväll skulle vi, mamma, pappa och jag, till Isak och Ellie för att hälsa på. Men när mamma lyfter ut mig ur bilen såg jag till att kräkas på deras gårdsplan. Jag hade varit kräkfri länge, och mamma och pappa trodde jag ätit någon olämpligt. Jag hade ju smakat på nästan allt i trädgården, stenar, gräs, gungställning (och kundvagnar tidigare på dagen på torsdagen) och sedan kräkts en gång. Men sedan satte jag i halsen när jag fick smaka paprika hos farmor och farfar, en stor bit kom upp och lite till. Jaja, sa mamma det var bara otur. Men precis när vi skulle umgås med Isak och Ellie och deras föräldrar lyckades jag kräkas ordentligt, och för att vara på den säkra sidan åkte vi hem. Fast vi var alla rätt besvikna. De flesta kvällar är vi hemma så vi hade alla längtat efter att få komma iväg och umgås. Mamma och pappa med andra vuxna och jag med några busiga kompisar. Ellie brukar visa en massa bus jag kan göra och jag vill gärna lära mig fler...

Men vi hoppas att snart kunna ses när jag mår bättre. Det verkar inte vara något smittsamt, och jag har ingen feber eller så, så det ska vara lugnt. Förhoppningsvis går det över. Och sedan kan jag träffa alla kompisar...

Skrivet av Viola 26 april 2009 klockan 17:18

Nu har jag vilat lite och med mammas hjälp...

.. så kan vi nog berätta vad som hänt sedan sist.

Här är en bild när jag ser ut att ringa efter flygtaxi ellernågot sådant. Jag sprang omkring med min väska och telefonen i högsta hugg. Sedan gömde jag den i tvättkorgen. Mamma undrade vad jag försökte nå i tvättkorgen och hittade en bra bit ner telefonen. Jag tyckte det var ett bra gömställe. Synd bara att mamma såg vad jag höll på med. Tänk vad hon irrat runt när det hade ringt!?

Sedan precis innan morfar med sambo kom på min födelsedag så gömde jag samma telefon i en av kökslådorna. Jag var tvungen att kolla i ett par omgångar om den låg kvar när jag öppnade igen, så mamma råkade se att jag lagt den där.

I morfars famn med mammas kasserade mobiltelefon. Då var den fortfarande intressant, men nu är mammas nya roligare. Och den råkar vara rosa, så egentligen är det nog meningen att jag ska leka med den. Av morfar fick jag lite sparpengar och ett litet sätt med en prinsessa, prins, fe och häst och vagn. De smakade gott, men jag var nog mest förtjust i att bita i prinsens huvud. Efter en stund förstod jag att man kunde sätta en av gubbarna i vagnen...

Idag var jag lite piggare så jag har lekt lite, och hittade mammas fina miniräknare. Stora fina knappar och mamma tycker nästan att det ser ut som jag också ska bli ekonom!

Skrivet av Viola 26 april 2009 klockan 17:08

Jag är lite krasslig

Hej allihopa! Jag ska fortsätta skriva här. Det är bara det att jag varit magsjuk ända sedan natten till fredagen och jag orkar inte än berätta om det spännande som hände på min födelsedag och på torsdagen. Men så fort jag orkar lovar jag att berätta. Och komma med en massa bilder.

Tänkte jag kunde visa hur jag såg ut för exakt ett år sedan. Men mamma hjälpte till och hittade ingen bild från just den 26:e april. Däremot finns en fin bild från den 27:e, så den bjuder jag på!