
Ja, vad har hänt den här veckan. Björn och jag påbörjade projekt "Beach 2011" Haha, nja kanske inte, utan snarare hälsosammare liv med start 2011! Och kanske är vi lite hälsosammare till strandsäsongen? Jag har gått ner nästan 13 kilo sedan Axel föddes, jag gick upp 6 kilo så man kan väl säga att jag gått ner nästan 7 kilo. Men jag är inte nöjd utan vill gå ner mer. Just nu kan jag inte börja träna eftersom det inte gått tillräckligt lång tid efter förlossningen och promenader är inte att tänka på om dagarna. Jag har testat och kan jag inte ha alla barnen i vagn så tar det så lång tid och så långsamt att det inte känns nyttigare än att stanna i trädgården. Och det slutar tyvärr med att man får bära någon. (Och det är lite kyligt att bära i bärsjalen men snart så) Men det ska erkännas att jag är ingen raska promenad-människa utan går hellre på träningspass...
Björn hoppas att innebandyn ska få ett bättre schema till hösten, men annars blir det nog ut och springa för honom (Att han bara står ut! Jag avskyr springa men det kanske har med mina knän som inte riktigt tål det att göra?) Nåväl, nu måste vi väl känna pressen när jag skrivit om det. Men å andra sidan har jag inte skrivit några mål så utan att vi ska bli hälsosammARE! Och det målet borde väl inte vara så svårt att infria?

I alla fall vi ska ner till Malmö för provtagning och inskrivning den 7 april, så det blir en heldag där. Sedan ska vi tillbaka söndag kväll inför operationen den 11:e. Dock kan det bli aktuellt att vi får åka redan lördag kväll eller söndag morgon om magnetröntgen utförs på söndagen. Men vi får förmodligen veta mer på inskrivningen. Vad är mina känslor inför det här då? Det är skönt att man tar bort kärlen så att det inte blir framtida besvär och att armen kommer får en mer normal form samt att man gör en grundlig undersökning av vad det är i armen. De frågade oss om vi verkligen visste att det var ett smultronmärke, så kanske man vill ta reda på att det verkligen är det eftersom det är så sällsynt att de ökar i storlek... Men en operation är alltid en operation och jag är mamma och sådana är ju lite oroliga av sig när det kommer till deras barn. Och mest av allt vill jag inte att Malva ska vara rädd eller må dåligt. Men visst det är bara att inse att själva operationen och det omkring är ingen rolig upplevelse, jag har ju mina egna referenser att utgå från. Men jag betvivlar inte läkarnas kunskap och arbete! Det kommer säkert gå bra! (Men ja... lite nervös och orolig får jag väl vara!)

Så vad mer har vi gjort. Vi har traderat oss och blocketerat oss! Oj, vilka nya fina ord jag slänger mig med. Men vi har lite skräp eller saker som vi inte använder och till och med funderat på att slänga på tippen så vi testade helt enkelt på att sälja det via Tradera och Blocket. Dels får pengarna gå till barnen, kanske till någon rolig leksak, eller till deras rum eller något. Dels så får vi lite mer plats och det som vi tycker är "skräp" kanske någon annan vill ha. Och idag blev vi av med lite i alla fall.
Och så blev vi så vansinnigt irriterade på att Viola och Malva röjer i vårt sovrum. Drar ut allt ur byråerna, hoppar i sängen, ska klättra upp i Axels spjälsäng och hur många gånger vi än säger till så verkar det "förbjudna rummet" väldigt lockande. Det slår aldrig fel att om man sätter sig och matar Axel så hör man hur de går in där och klättrar upp i sängen... Och vi ska inte prata om hur det såg ut när de fick tag i min handkräm som jag smörjer in mig med innan läggdags (och på natten också eftersom händerna är så torra). Kladdigt var väl bara förnamnet.
Så vi flyttade upp våra sängar och Axels säng. Ja, vilka galningar vi är! Och in med Violas stora Expedithylla och in med alla leksaker i vårt gamla. Så har de röjt där inne idag. Puh! Och nu har vi bestämt oss om rummen. När Axel sover hela nätter ska Viola flytta upp till övervåningen. Vi har hittat ett ställe som säljer samma utseende som våra innedörrar ganska billigt, och så har vi gjort en budget. Det enda vi inte kan budgetera för är elektrikerns jobb. Risken finns att vi får riva lite av innetaket för att komma åt och så får man se hur mycket av elen som får dras om. Spotsen i taket ska delas på de två strömbrytare som finns. Nu är inte jag elektriker så jag har ingen susning hur man löser det bäst.
Men något som är så himla trist är att tapeterna på övervåningen, är vita med silvriga streck i, ungefär som en kollegieblock, har utgått ur sortimentet!! Nu finns bara en halv rulle kvar och nu funderar vi på hur man löser det. Vi hade tänkt att i allrummet har kvar den tapeten och använda den rullen som är kvar, men den räcker kanske inte. Björn tyckte dessutom att vi skulle haft den gamla tapeten i Violas rum till hon slutar rita på väggarna. (Vi har upptäckt grön krita och bläckpenna på de vita väggarna...)
Ja, vi fyller våra dagar med arbete...