Hack i skivan!

Är det bara jag som har en blivande treåring som är som ett hack i skivan?

Ett exempel på hack i skivan-situation: Jag moppar golvet. Viola frågar:
- Mamma, mamma, mamma, vad gör du?
- Jag torkar golvet
Viola tittar i några sekunder och säger:
- Mamma, mamma, mamma, vad gör du?
- Jag torkar golvet så det blir rent.
Viola säger direkt igen:
- Mamma, vad gör du? Vad gör du?
- Vad gör mamma? frågar jag för att se om hon lyssnat
- Du torkar golvet, svarar hon och tillägger
- Mamma, mamma vad gör du?

Gah! tänker jag då!

Eller är ett poppis ord, det kan man visst traggla i det oändliga.
Viola:
-Ska vi åka nu? ELLER?
- Ja, vi ska åka nu, ta på dig jackan!
- Ska vi åka nu, mamma? Eller? ELLER? ELLER?
- Ja, Viola vi ska åka nu, men Axel ska få på sig sin jacka först.
Viola drar i handtaget, Malva står bredvid och skriker (och skriket betyder att hon vill att någon öppnar så de får gå ut)
- Ska vi åka nu? Eller? ELLER?

Eller varför inte favoriten:
- Mamma?
- Ja?
- Mamma?
- Ja?
- Mamma?
- Ja, Viola, vad är det?
- Mamma? säger Viola frågande och ser ut som hon vill något?
- Vad är det du vill?
- Mamma, mamma!?
- Viola vad vill du?
- Mamma?

Sedan brukar hon komma på något och så börjar hon prata om det, eller så upptäcker hon att Malva gör något som kräver hennes närvaro eller så. Men i det senaste exemplet så får man nästan aldrig veta vad det är hon vill. Jag försöker hitta någon formulering som hjälper henne att komma vidare, men det kanske bara är en koll på att jag är här?